Från Austin, Texas, kan rapporteras att bibliotekssituationen är god. Under en förmiddag på University of Texas Libraries hann jag inte bara lära av bibliotekschefen Lorraine Haricombe om nödvändigheten av strategiskt arbete och löpande organisationsutveckling. Hon underströk också värdet av ”assessment” – ständig mätning och utvärdering av verksamheten. Jag han också samtala med medarbetare inom ”Scholarly communication”, digitalisering, fund-raising och ”library modernization”. Det sistnämnda kom i hög utsträckning att handla om hur lokalerna användes.
Man kan vara avundsjuk på de resurser som ställs till förfogande, oftast med studenternas bästa för ögonen. Inte minst lokalerna är imponerande, och det läggs stor kraft på att skapa tilltalande och oerhört flexibla arbetsmiljöer. Maker spaces, grupprum, scholar’s commons etc. Allt tydligen under ständig utveckling. Olika delar av lokalerna i huvudbiblioteket Perry-Castañeda är utrustade på olika sätt. Ibland tekniktungt och ständigt med varierande typer av stolar och bord. Studentarbetsplatser prioriteras framför bokmagasin. Bakom ett hyllsektion i ett ovanligt bokfyllt hörn av scholar’s common döljer sig dock ett ”poets’ corner”. Biblioteket arbetar nära tillsammans med till exempel ett förlag som delar ut pris till framstående studentförfattare. Event ordnas ofta, till exempel ”Research+Pizza”. Konceptet innebär att universitetet/biblioteket står för innehållet och lokala pizzaföretag bjuder på sin vara. Tydligen och fullt begripligt mycket populärt bland studenterna.
Bakom hyllan döljer sig som synes ett Poet’s corner.
Jag har i många år varit verksam inom retorikämnet. Därför var det alldeles särskilt spännande att se hur Institutionen för retorik och skrivande bedrev verksamhet i bibliotekets lokaler och i nära samarbete med bibliotekspersonalen. Här spetsas studenternas förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Bland annat görs detta genom peer-to-peer-undervisning; studenter (som utbildats på området) stödde andra studenter. Arvoden utgår, och överhuvudtaget uppmuntrades studentarbete starkt inom universitetet. Med insatser vid exempelvis biblioteket får studenterna mer med sig i sina CV:n. Här hemma skulle vi säga att de blev mer ”anställningsbara”. I Sverige behöver vi nog tänka mer på att studentarbete inte skall ses som billig avlastning, utan framförallt som en hjälp på studenternas väg till arbetsmarknaden och ett stöd i den framtida karriären. Detta görs mycket tydligt i Amerikas förenta stater. Studentens nytta står i centrum.
I universitetsbibliotekets lokaler bedrivs handledning i skrivande och presentationsteknik. University Writing Center hör till Retorikinstitutionen, och många av de som arbetar är studenter.
Lorraine är Vice-provost och Director för University of Texas Libraries. Här finns 240 anställda samt 200 studentanställda. I diskarna sitter nästan uteslutande studenter. Räknade jag rätt så finns förutom huvudbiblioteket även sex ämnesbibliotek. Ändå är Lorraine inte chef över all universitetets biblioteksverksamhet. Långtifrån. Ungefär ett dussin bibliotek har en självständig status, till exempel det väldiga juridiska biblioteket (Tarlton), som bland annat har en konstsamling om tusen objekt. I Austin saknas som sagt inte resurser, och en eftermiddag fick jag tillfälle att besöka några andra bibliotek inom universitetet.
Tarlton var boktungt, som juridiska bibliotek ofta är, och överallt förgylldes miljön med konst och föremål. Historiska juridiska dokument samsades med domarperuker. Märkligast var kanske den dramatiskt arrangerade dödsmasken från Englands siste bödel. Just på Juridiska biblioteket fanns som en härlig accent ett särskilt rum för ”Juridiken i populärkulturen”. Här samsades romaner och filmer med både och det ena och det andra. Notera filmaffischen till höger med Reese Witherspoon i ”Legaly Blonde”. Filmen utspelas ju på Harvard Law School.
På Tarlton Library
”Special collections” har alltid en särskild dragningskraft. Uppenbarligen har flera av biblioteken sådana, men allra mest imponerande är förstås Harry Ransom Center, ännu ett av de självständiga biblioteken inom universitetet. Jag fick tillfälle att se insidan av byggnaden, från översta våningen och ner till källaren. Här finns filmsamlingar, kändisarkiv, inköpta författararkiv från Europa, konst, foton och så vidare. Det var ingen hejd på det hela. Gloria Swansons arkiv täckte en vägg. Houdinis affischer fyllde lådor. Robert de Niros filmkläder fyllde andra. Evelyn Waughs spår följde vi genom huset, från hans privata bibliotek till hans arkiv, foton och konst. Jag fick bläddra igenom originalmanuskriptet till Waughs ”Brideshead revisited” (En förlorad värld). I en mapp beskådade vi en hårlock från Goethe, och på hyllor låg väskor från kringresande magiker från fordomdags. En storartad upplevelse. Men den som inte släpps in i magasinen behöver inte gå lottlös. I läsesalen kan allt beställas fram och själva läsesalen är minst sagt sobert inredd. Flera författarskrivbord fanns utställda i läsesalen, och kanske skulle Geijers och Harry Martinsons skrivbord på samma sätt synas i den öppna biblioteksmiljön på Carolina Rediviva i Uppsala. De står båda i bibliotekets inre delar. Amerika väcker tankar.
Läsessalen på Harry Ransom Center
Dessutom fanns på bottenvåningen i Harry Ransom Center en stor utställningssal, där de välkurerade samlingarna exponeras på spännande vis. Nya tillskott till samlingarna visas gärna, och lite extra roligt var att se hur varierad en utställning kan bli utan att förlora i sammanhang.
Lars Burman