Överbibliotekariens blogg

Månad: mars 2017

Carolina 2019

28 mars 2017 /

Evigt ung, evigt ny. Om än med rätt många år på nacken och med ständiga om- och tillbyggnader. Carolina står där hon står.

Ombyggnaden av entréplanet börjar sommaren 2017 och blir klar till höstterminens början 2019. Hela tiden kommer Carolina att vara öppet och allt material kommer att gå att ta fram. Öppettiderna kommer emellertid att påverkas en del. Men vad står man inte ut med för att få glittrande nya möjligheter att förverkliga visionen om ett riktigt modernt universitetsbibliotek? Och samtidigt  ta med sig 400 års storslagenhet in i den digitala epoken?

Toppbilden idag är arkitekten Johan Celsings skiss till förhallens omgestaltning. Shoppen skall bort och rummets mäktighet tas fram. Färg på väggarna kommer inte att skada. Troligen kommer färgsättningen att påminna mer om hur det såg ut när inflyttningen skedde 1841 än  hur det såg ut när följande foto togs 1918. Notera garderoben.

Å ena sidan klassicistisk stillhet och storslagenhet. Å andra sidan modernitet. I det som fram till förra veckan varit katalogrum kommer ett café/restaurang att byggas. Det blri plats för  160 personer i två våningar. (En väggsoffa på galleriet blir 18 meter lång. Bara där ryms många.)  Jag är glad att Johan Celsing tar fram den lite brutala betongstilen från 1960-talet då denna del av  Carolina uppfördes. Vissa väggar kläs med gult akustiktegel. För mig signalerar arkitekturen framtidstro och 60-talets förväntansfulla  uppbrott från traditioner. Det är inte för inte som uppförandet av C-salen och katalogrummet sammanfaller i tid med första omgången av science-fiction-serien Star Trek. Världen bara växte. Universiteten bågnade av kunskapssökande och kunskapen i sig ökade exponentiellt. (Detta märktes verkligen i våra magasin.)

Gammalt och ungt. Klassicism och modernism. Recentiorer och emeriterade professorer. Tyst läsning och livliga kafémiljöer. Ett universitetsbibliotek lever av sina kontraster.

 

P.S. En bild från byggenskapet kring 1968 ansluter direkt till skissen ovan. Notera de gamla fönsteröppningarna längst till höger (både ovan och nedan). Före tillbyggnaden på 60-talet var de verkligen fönster, senare blev de dörröppningar in till katalogrummet. 

Katalogrum anno 1969 och 2017

26 mars 2017 /

I fredags flyttades Carolina Redivivas katalogrum. Det är en större händelse än vad det kan verka, för katalogerna och informationsdisken är inget att leka med. Miljontals poster skall hållas reda på i otaliga olika kataloger på kort och i inbundna volymer. Långt ifrån allt i samlingarna finns digitalt sökbart.

Den omedelbara orsaken till flytten är ombyggnaden av Carolinas entréplan vilken nu rycker allt närmare. Under de två år ombyggnaden pågår kommer information, reception och kataloger att hanteras i C-salen. Arbetssätten förändras, och bibliotekets personal träder på ett nytt sätt ut  bland bibliotekets användare. Fysiskt manifesteras detta med de nätta små infodiskar på hjul som nu står i C-salens centrum. Här ses de upprullade i den nakna C-salen men utan datorerna monterade. Men innan de hann upp i entréplanet skulle de som synes packas upp i Carolinas nedre regioner.Det katalogrum som nu demonterats har funnits på plats i nästan femtio år. Biblioteket hade därför inför flytten mobiliserat ”kaosvärdar” som stått på post de senaste dagarna.  Allt tyder dock på att förberedelserna har varit så goda att något större kaos inte brutit ut. Men värdarna har fått många tillfällen att hjälpa låntagare och platsletande till rätta. Med eller utan renoveringsarbeten är Carolina en svårnavigerad byggnad.

Nu när en epok avlöser en annan kan det vara på sin plats med en ögonblickbild från det katalogrum som togs i bruk kring 1968-69 och en annan från sista dagens verksamhet i samma katalogrum i mars 2017. Inom kort skall jag skriva om vad som nu skall hända i lokalen.

(Bilden från 1969-1970 är hämtad ur Alvin-plattformen: alvin-portal.org)

Året som gick

19 mars 2017 /

Till årets mödor och glädjeämnen hör författande av en verksamhetsberättelse. Möda därför att det kostar arbete. Glädje eftersom berättelsen verkligen visar hur mycket bra verksamhet som blir utförd. Ibland tänker jag så här: ett tecken på att en stödjande infrastruktur – som ett universitetsbibliotek – gör sitt jobb är att det inte märks. Det skall vara självklart att informationsresurserna hamnar på användarnas skärmar, att boken kommer upp från magasinen och att man snabbt och självklart får svar från Fråga biblioteket. Just på grund av denna ”service-funktions-osynlighet” är det välgörande att få berätta hur mycket som sker i en stor verksamhet som vår.

2016 års verksamhetsberättelse för Uppsala universitetsbibliotek har nu överlämnats till Rektor. Länken hittar läsaren nedan.

På första sidan konstaterar jag: ”Året 2016 har varit ett av de mest händelserika sedan universitetsbiblioteket 1977 övergick från att vara ett s.k. ’statligt bibliotek’ med separat finansiering och istället blev en helt integrerad del i Uppsala universitet. Biblioteket har genomfört en omfattande omorganisation, fått ny arbetsordning, påbörjat arbetet med nya mål och strategier, erhållit beslut om en större ombyggnad av Carolina Rediviva samt genomgår en omfattande generationsväxling.”

Det ovanstående är  lite av en sammanfattning av det nya som är på gång. Därtill kommer redovisningen av allt det löpande som sker.: 1,6 miljoner besökare (Carolinabesöken ökade med 100.000 under 2016). 6 miljoner universitetsinterna full-textnedladdningar ur vår databaser, 405 fysiska böcker producerade i huset,  drygt 16.000 studenter som tagit del i vår undervisning. Och så vidare.

Ibland kan man unna sig en liten piruett i en verksamhetsberättelse. Carolina-byggnaden står centralt placerad året runt  – dels i stadens öst-västliga huvudaxel, dels på linjen mellan universitetshuset och nya Segerstedthuset. Men en dag per år är Carolina alldeles särskilt i centrum. Jag tillät mig skriva följande om sista-april-firandet förra året:

”På grund av universitetshusets ombyggnad förlades 2016 års konsert med Orphei Drängar till Carolinas trappa. Utomhuskonserten inleddes några minuter efter klockan tre och förmodligen har aldrig tidigare så många personer samlats framför en svensk biblioteksbyggnad: uppskattningsvis 35 000 personer deltog i vårfirandet utanför Carolina.”

Snart är det dags igen. Jag skriver detta på årets hittills vackraste dag. Glad vår.

Verksamhetsberättelsen hittas på http://ub.uu.se/digitalAssets/299/c_299234-l_3-k_verksamhetsberattelse-2016-universitetsbiblioteket-ufv-2017_13.pdf

Katalog på hjul

9 mars 2017 /

Idag flyttades de sista delarna av Katalog -62 in i slutna delar av Carolina Rediviva.  Orsaken är den stundande ombyggnaden.  Lite grann är det som en hjärttransplantation. Katalogen var under stora delar av 1900-talet själva centrum i bibliotekets hela informationsförsörjning. För forskare som jag själv, som varit med ett tag i jakten på material i bibliotekets äldre samlingar, är Katalog -62 nästan en del av det egna blodomloppet. Jag har ägnat många, många timmar åt att slå i de över tre tusen svarta volymerna. Lättarbetade är de inte.  Mycket är handskrivet och signa kan vara ogenomskådliga och oläsliga. Ofta har gamla slitna blad arkiverats och fotokopior satts in istället.  Och ska man in i anonym- och acta-avdelningarna gäller det att leta efter första substantivet i titeln – inget annat. Men rikedomen är ofantlig. På en miljon blad förtecknas det mesta av vad Uppsala universitetsbibliotek lyckades samla ihop fram till 1962. En överbibliotekariedröm är att katalogisera hela K-62 i Libris-katalogen, men uppgiften är överväldigande. Dock finns här mängder av internationell litteratur från flera århundraden som inte finns någon annanstans i landet. Huvudleden till denna rikedom går fortfarande genom Katalog -62.

Nu finns faktiskt Katalog -62 på nätet, men bara rakt av inskannad.  Trots att sökarbetet fortfarande innebär bläddring (om än digital sådan) så  innebar den digitala versionen ett rejält steg framåt. Det kan jag själv vittna om. För forskaren blev det inte längre nödvändigt att fysiskt förflytta sig till Carolina för att beställa en bok. Beställningar kan numera göras hemmavid, även om läsningen ofta behöver ske på Carolina. Gör gärna ett besök på  http://www.ub.uu.se/soktips-och-sokteknik/bibliotekskataloger-a-till-o/katalog-1962/  En trolig följd av ombyggnadsarbetet på Carolina Rediviva är att nya arbetssätt kommer att utvecklas. Min egen tro och förhoppning är att forskaren framöver alltid kommer att vilja börja sökningarna i  de digitala katalogerna.

Till de riktigt stora utmaningarna vid ett universitetsbibliotek som det i Uppsala hör inte bara digitaliseringen av det äldre material. Ännu viktigare är skapa snabb digital tillgång till kataloger. Utan hittbarhet finns ju inte boken. Vi är bara i början av utvecklingen.

De fyra pelarna

5 mars 2017 /

Nya mål och strategier är på väg för Uppsala universitetsbibliotek. Ett underlag har behandlats vid biblioteksnämndens möte i februari , och nämnden väntar sig ett färdigt förslag för beslut till sitt sammanträde i april. Jag lär återkomma till detta viktiga dokument. Det skall bland annat avkasta verksamhets- och handlingsplaner och lär bli vårt främsta instrument för prioriteringar och verksamhetsdiskussioner.

Här nöjer jag mig med att lyfta fram de fyra huvuduppgifterna – de fyra verksamhetspelarna – som UUB vilar på.  Dessa bildar också fyra egna avdelningar i mål- och strategidokumentet.  Det handlar om samlingar, interaktion, publicering och platsskapande.

Internationellt har till exempel den amerikanska biblioteksmannen John P. Wilkin lyft fram de fyra fälten, men de förtjänar att formuleras även på svenska. Det är nämligen inte alltid helt lätt att hitta  begrepp för verksamhetsområden som både kan upplevas som nya och under snabb förändring.

Hur som helst ser jag de fyra uppgifterna på följande sätt:

1) Ett universitetsbibliotek skall utveckla, underhålla och bevara  informationsresurser, såväl digitala som fysiska. Samlingarna skall tillgängliggöras för såväl dagens som den framtida forskningens och utbildningens behov.

2) Ett universitetsbibliotek skall nära interagera med forskning och utbildning med syfte att öka deras kvalitet.

3) Ett universitetsbibliotek skall genom aktiv publiceringsverksamhet och vetenskaplig kommunikation tillgängliggöra sitt universitets forskning och bibliotekets samlingar.

4) Ett universitetsbibliotek skall skapa kreativa platser för studier, forskning och utvecklande av digitala färdigheter, samt säkra väl anpassade  utrymmen för samlingarna.

Inom Uppsala universitetsbibliotek  bedrivs intensiv verksamhet på alla fyra områdena. Samlingspolicies och skenande kostnadsutveckling för media… Biblioteksundervisning, digitalisering och digitala labb… DiVA-, Alvin-, Kriterium- och Acta-utveckling… Magasinsfrågor och ombyggnaden av Carolina Redivivas entréplan…  Det finns anledning att återkomma.

De fyra stadiga pelare som vaktar Carolinas pampiga entré måste ha rests sisådär på 1830-talet. Men bilden ovan tog jag för tio minuter sedan.