Månad: augusti 2019

I morgon 28 augusti klockan 15 återinvigs Carolina Rediviva. I samband med detta visas vid olika stationer hur universitetsbiblioteket arbetar för att stödja studenter, forskare och allmänhet.

En återöppningsceremoni kräver ett boksläpp. I kassetten på bilden ovan döljer sig alltså en ny skrift från universitetsbiblioteket, producerad av medarbetare, både till innehåll och form. Mer om boken längre fram. Från imorgon finns den i shoppen.

Den vackert mörkröda kassetten är gjord i ett enda exemplar för morgondagens ceremoni. Den är tillverkad av Uppsala universitetsbiblioteks skickliga bokbindare, och passformen är så god att om man täpper till lufthålet i ryggen går boken inte att dra ut ur kassetten. Om man istället skjuter in boken belönas man med en tillfredsställande luftpust ur ventilen.

Bokhantverk och digital informationshantering lever sida vid sida.

I maj slog Carolina Rediviva upp sina höga dörrar efter det stora renoveringsarbetet, och i anslutning till terminsstarten förrättas den ceremoniella återinvigningen. Rektor klipper band 28 augusti kl. 15. Tårta och kaffe serveras.

Det hus som nu åter har öppnat famnen är sig likt och samtidigt nytt. Carolina blir ännu mer en öppen mötesplats i universitetet, och det kommer att vara tydligt att studenterna är de som i första hand behöver studieplatserna.

Historiskt har det stått en kamp om plats att studera och på 80-talet rasade en högljudd debatt om de många studenter som fyllde Carolina och tog utrymme från forskarna. Det hela slutade lyckligt. Ett studentbibliotek inrättades i det som var gamla stadsbiblioteket på Östra Ågatan. Mer plats för alla.

Bilden ovan är från 1980-talets batalj. Affischen sattes upp på anslagstavlan på Carolina och när den så småningom skulle tas ner sparades den ordentligt av en bibliotekarie. A3-affischen är svart-vit och gjord på fotokopiator. Men den har mycket tidsfärg. Notera att på den tiden hade forskarna sina böcker stående på forskarbordet. Men om forskaren inte var på plats så var det tillåtet för studenterna att låna arbetsplatsen.

Det digitala biblioteket skapar en oerhörd öppenhet. Det fysiska biblioteket behöver så långt det går vara lika öppet.

I dessa dagar för exakt 300 år sedan gjorde universitetsbibliotekets skatter en seglats. Jag har skrivit om saken för 6 år sedan, men eftersom det nu handlar om jämna 300 år så kan det vara skäl att minnas händelserna 1719.

Det var i slutet av det stora nordiska kriget och ryssarna härjade vid kusten. Igår för 300 år sedan rapporterade professor Benzelius att ryska galärer nått Öregrund och bränt och härjat på Gräsö. Benzelius och hans kolleger fasade för vad som kunde hända med universitetsbibliotekets finaste manuskript, kartor och böcker. Dessa hade i slutet av juli börjat packas i kistor. Nu lastades en del på skeppar Nymans skuta som sedab hela augusti låg ute på Ekoln, färdig att fly till Stockholm. Annat bars 15 augusti ner i valven under Gustavianum och ytterligare kistor kördes till en undangömd kyrka. 8 augusti betalades Jan Nilsson i Ströby för att han med vagn och två hästar skulle köra ett antal kistor till Österunda kyrka norr om Enköping. Biblioteksamanuensen Arvid Arrhenius bevakade transporten på en hyrd ridhäst.

Den enastående tavlan över Mecka – återgiven ovan – vet vi lades ner i en av kistorna 7 augusti tillsammans med bland annat ”Stiernhielms Original Måttstock”

13 augusti, vid Baggenstäket, slog svenskarna tillbaka ett ryskt invasionsförsök mot Stockholm. Därmed minskade oron, och så småningom kunde bibliotekets samlingar återföras till Uppsala.

Så här 300 år efter händelserna känns det viktigt att skänka en tanke till dem som i slutfasen av ett förödande 20-årigt krig ändå orkade säkra de oersättliga samlingarna.

Läs mer i min blogg från 2013 https://ob-blogg.ub.uu.se/2013/07/13/bibliotek-i-krig/