Månad: maj 2019

Få bibliotek får chansen att stå så mycket i vad som kallas ”mediernas rampljus” som Uppsala universitetsbibliotek. Detta har varit tydligt under de senaste månaderna. De nya lokalerna och valborgsfirandet är uppmärksamhetsdrivande, men det som händer i verksamheten hamnar också i ljuset – t.ex. digitaliseringsarbetet. Dessutom används bibliotekets miljöer ofta när universitetets anställda skall presenteras i media. När Biblioteksbladet nyligen skrev om biblioteksutbildning porträtterades tre av ABM-institutionens studenter med boksalens praktfulla hyllor i bakgrunden. Givetvis hamnade bilden på framsidan.

Det är viktigt att bibliotek syns. Jag brukar säga att en av utmaningarna för ett universitetsbibliotek är att när vi gör vårt arbete som bäst märks det inte. De digitala resurserna hamnar utan mankemang på forskarnas skärmar, det svårhittade manuskriptet dyker som genom ett trollslag upp i specialläsesalen, den som vänder sig till Fråga Biblioteket får omedelbart svar på en kvistig fråga. Så skall det vara. Bibliotek har en tjänande roll och skall som en skicklig servitör osynligt se till att allt flyter utan problem.

Svårigheten med väloljade bibliotekstjänster är förstås att tjänsterna tas för givna. Sånt kan till exempel ställa till det när man diskuterar vad bibliotek får kosta.

I svensk media talas idag mycket om bibliotek. Ofta med anledning av nedläggningar, renoveringsbehov, nya typer av problem och utmaningar. Lite för ofta får biblioteksfrågor ”negativt spin”.

Det är viktigt att fånga varje tillfälle att berätta om ett biblioteks verksamhet, inte minst allt det bra som görs.  Lyfta fram utveckling, förändring, nya utmaningar. Mediakanalerna är idag många, och man behöver finnas i alla: sociala media, tryckta media av olika slag, TV och radio. Jag har medverkat i alla, men nyligen fick jag faktiskt en ny mediaerfarenhet. Jag och två kolleger deltog i en podcast. Nåja, det liknade allt mest en radiosändning. Men roligt var det, och vi fick ännu en chans att berätta berättelsen om det universitetsbibliotek där vi arbetar. https://bizartpodden.podbean.com/

Igår var det sista april. Då samlades i vanlig ordning uppemot 40 000 personer framför Carolina Rediviva. Aldrig får väl ett bibliotek stå så i centrum som Carolina gör sista april varje år. Situationen är väl inte sådan att man grubblar alltför mycket på nyttan med huset man samlats framför. I samband med mottagningen inne i biblioteket tillät jag mig dock att göra ett så kallat ”boksläpp”: en liten skrift om meningen med universitetsbibliotek. Den är från idag fritt tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1306243

Ämnet har upptagit mina tankar under de senaste sju åren. Biblioteksvärlden förändras i rasande tempo. Även om grunduppgifterna förblir desamma utförs de på nya sätt. Min övertygelse är att universitet  och högskolor  behöver sina bibliotek. Däremot är vi inom branschen dåliga på att berätta historien om bibliotekens nytta. Vi gör det i verksamhetsplaner och strategiska dokument, någon gång också i branschartiklar. Ofta är våra berättelser riktade till de redan frälsta och argumenten de gamla vanliga.  Den text jag skrivit är ett försök att för forskaren berätta om nyttorna med ett stort universitetsbibliotek– dessa nyttor är numera långt ifrån begränsade till den fysiska byggnaden. Skriften vänder sig också till en bredare krets läsare som kanhända vanligtvis tänker på folkbibliotek när  biblioteksfrågor kommer på tapeten. Lärosätesbiblioteken är dock värda sin egen historia. Det här är min.

I fysisk form finns boken i shopen på Carolina Rediviva från 2 maj. I bokform kommer den också att kunna beställas genom vår webb-shop eller bokhandeln. ISBN 978-91-506-2756-5