Det är ändå något särskilt när en text anländer från trycket.

Idag kom universitetets inbjudningsskrift till professorsinstallationen på fredag. I den fick Carolina Rediviva äran att pryda omslaget och jag att trycka den lilla föreläsning om UUB:s 400-åriga historia som jag höll 7 oktober. Om det evenemanget har jag redan skrivit.

Lite underligt är det att trycka en text som ursprungligen var avsedd för muntligt framförande. En talad text (om man kan tänka sig sådana) är annorlunda än en skriven i rytm, ordval, komplexitet. Den behöver vara rakare, enklare, men samtidigt ha en annan slagkraft. Känslor är ofta lättare att gestalta muntligt. De passar för det levande mötet med publiken. Tal ligger närmare hjärtat. Det skrivna istället närmare hjärna och ryggrad. Ändå är de bästa skrivna texterna laddade av känsla och andning, och de bästa talen sprakande av tanke och innehåll.

Det där var allmänna funderingar om skillnader mellan skrivet och muntligt. Min egen text är inte så märkvärdig, men när den nu oförändrad hamnar på papper slås jag av att framställningen fungerar hyggligt även i tryckt form. Orsaken är nog att den högtidliga föreläsningsformen har något lite styvt och tryckmässigt över sig. Talar man i universitetsaulan så tvingar sig skriftligheten fram, trots den muntliga situationen. Kanske är man lite tråkigare när man är högtidlig. I varje fall krävs mer för att hålla intresset vid liv.

Ett festtal skulle nog vara svårare att bara trycka rakt av. Så tänker i alla fall den forne retorikläraren.

Inbjudningsskriften kommer så småningom att publiceras även i digital form. För den som är nyfiken på vad jag skrev om UUB:s 400-årsjubileum finns sistakorrekturet här.