Idag är det Sista april. Det är en särskild dag i Uppsala. Men det är glest i Carolina-backen, och just nu – klockan tio – skulle startskottet till Forsränningen ha gått. Här kommer i alla fall en Vårhälsning till Uppsala universitetsbiblioteks vänner:

Sista april i år kommer det att vara tomt framför Carolina Rediviva. Detta har väl inte skett under det senaste seklet och definitivt inte sedan Rektor Torgny T. Segerstedt på slutet av 1950-talet föreslog att bibliotekets VIP-gäster skulle gå ut på överbibliotekariens balkong och vifta med mössorna till studenterna utanför. Men nu händer det.

Samtidigt som Carolina står tyst börjar universitetsbibliotekets 400-årsfirande. Gustav II Adolf utfärdade två instruktioner om att ett universitetsbibliotek skulle inrättas, den första i april 1620, den andra ett år senare. UUB:s sekeljubileer brukar genomföras med utgångspunkt från beslutet 1621. Smygstarten som var planerad våren 2020 har skalats ner, men en jubileumsutställning är faktiskt under uppbyggnad i Carolinas stängda utställningssal. Mer om 400-årsjubileet i höst och  i synnerhet under våren 2021. 

Även om bibliotekets fysiska verksamhet hålls tillbaka, snurrar de digitala hjulen snabbare än någonsin. Miljoner artiklar och e-böcker laddas ner av forskare och studenter, digitaliseringen fortgår, universitetets forskning sprids elektroniskt över världen och biblioteket är ett starkt stöd i universitetets distansundervisning.

Den vackraste visan om svensk vår skrevs av Lars Wivallius. Hans klagovisa kom till när biblioteket genomgick sina tonår på 1630-talet och handlar om ”denna torra och kalla vår.” Den begåvade närkingen Wivallius skrevs in som student vid Uppsala universitet 1624, fick stipendieboende på Gustavianum, reste utomlands och blev äventyrare och bedragare. Det finns inga bevis för att han någonsin diktade i frihet, och sin vårvisa skrev han inspärrad på Kajaneborg i norra Finland.

Det är lätt att förstå hans längtan efter fjärilar och sädesärlor, rosor och späda blomster. ”Nu längta,  nu trängta / kvinnor och män /att gå i solskinet klara”. Wivallius bönar om bättre tider. Ämbetsmän skall kunna resa tryggt och ”rätt bruka sin hand”, köpmän driva sin handel till vatten och land och bonden få glädjas vid plogen. ”Giv glädje och tröst,  lät lärkan ej dö, / lät leva sommarens svala. / Hugsvala vart bröst på Sveriges ö / som nu mån sorgeligt tala.”

En ny och bättre vår kommer till sist, en vår med nertrampat gräs i slottsbacken, festligt övermodiga studenter och Rektor i vit mössa på Carolina Redivivas balkong.

Leve våren

Besök Uppsala universitetsbibliotek digitalt på https://ub.uu.se/