Ett bibliotek är ett bibliotek är ett bibliotek. Eller inte.

Men en bok är väl ändå en bok? Eller kanske inte. Jag brukar påminna om att Johannes aldrig sett ett bok i modern kodex-form när han i Uppenbarelseboken talade om ”Livets bok”. Det framgår inte minst av den magnifika domedagsmetaforen i sjätte kapitelet: ”Och himlen drogs undan som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser.”

I lördags hade Upsala Nya Tidning en stor sektion i sin kulturdel om E-boken, som ju ännu inte slagit igenom på den svenska bokmarknaden. Men saker händer. Jag fick själv uttala mig om universitetsbibliotekets e-samlingar. Verkligheten skiljer sig ju markant mellan ett stadsbibliotek och ett lärosätesbibliotek som UUB. Förutom när det gäller de äldre kulturarvssamlingarna så handlar det ju hos oss mindre om huruvida böckerna skall vara på papper eller i digital form. Ett universitetsbibliotek skall ju hantera den vetenskapliga informationsförsörjningen. Ur det perspektivet är mediet underordnat. Runsten, rulle, kodex eller elektronisk informationsbärare, alla har ju sina fördelar. (Sen är det ju onekligen en poäng att informationen ibland döljs i själva mediet. De fysiska egenskaperna hos en bok – eller runsten – kan vara betydelsebärande.)

Inom folkbiblioteken är som bekant e-boken en het fråga. Zlatan-boken markerade början på en ny epok. Lånetrycket på e-versionen blev ju sådant att finansieringsfrågan ställdes på sin spets.

Av stort intresse för den bok- och biblioteksengagerade är en alldeles färsk rapport från Svenska Förläggareföreningen. Författaren är Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap här i Uppsala och med särskild inriktning mot litteratursociologi. Titeln är Biblioteken och bokmarknaden – från folkskola till e-böcker, och den kan förstås läsas på närmaste skärm

http://forlaggare.se/media/4905/biblioteken%20och%20bokmarknaden%20rapport.pdf
Rapporten är koncentrerad men rik, inte minst i fakta och perspektiv. Det är nyttigt att påminna sig om att vår nuvarande föreställning om vad ett bibliotek är och skall vara – den är av sent datum. Svedjedal beskriver översiktligt den brokiga äldre bibliotekshistorien med sockenbibliotek, föreningsbibliotek, kommersiella lånebibliotek och mycket mer. Lika effektivt tecknar han en klargörande historisk bild av bokmarknadens utveckling, och han påminner om att bokbransch och bibliotek huvudsakligen har haft gemensamma intressen och inte upplevt sig som konkurrenter. Bibliotekens utlåning har bidragit till att öka bokförsäljningen, och de som länge kände sig förfördelade var författarna, inte förlagen, något som löstes med biblioteksersättningen. Med tiden har författareföreningen utvecklats till en stark kraft för ett stort och gratis folkbiblioteksverksamhet.

E-medierna är en ny utmaning. Svedjedals rapport ger en bra grund att stå på när man vill förstå vad som är på gång. Jag lyfter gärna fram en poäng som han gör: e-böckerna skiljer sig från andra AV-medier som folkbiblioteken tillhandahåller i det att man som låntagare inte behöver besöka det fysiska biblioteket. Många av folkbibliotekets traditionella funktioner försvinner därigenom. Här rör Svedjedal vid den centrala frågan om bibliotekets roll som mötes- och bildningsmiljö.

För oss inom den akademiska biblioteksvärlden är rapportens sidor 34-36 en effektiv snabbrepetition: databaser, licenser, topprankade tidskrifter, Open Access. Svedjedal beskriver den akademiska digitala marknaden som ”dopad” – kostnaderna för mediainköp skenar. Han konstaterar också att den akademiska marknaden ”utvecklats längs helt andra linjer än den för allmänlitteratur. I förlagsledet är den centraliserad på gränsen till monopoliserad, medan upphovsmännen tenderar att bli författarrättsligt överkörda.”

Det finns mycket att grubbla på för en universitetsbibliotekarie.

Smulor från senaste veckan:

Under en tidig morgonhalvtimme rapporterade jag till rektor och prorektor om vad som händer och sker inom UUB. Intressant och värdefullt samtal.

Viktigt säkerhetsmöte angående de äldre samlingarna genomfört med säkerhetsansvariga inom UUB och universitetets säkerhetschef.

Fredagsmorgonen innehöll en bra timme facklig samverkan. Tillsammans med fackens representanter söker jag goda former för möten. Under våren kommer vi att träffas varannan vecka.

Igår måndag kom högskolebibliotekarierna från Gotland på besök, för att bekanta sig med den organisation som de i framtiden kommer att arbeta inom. De besökte en rad olika ämnesbibliotek och kvällen avslutades med en middag. Men dessförinnan deltog vi universitetets fantastiska jul-sing-along i aulan. Leve universitetets musikliv! Hade inte järnkonstruktionerna i aulan varit så rejäla hade taket lyft vid den avslutande ”Dagen är kommen!” Det är psalmen som kanske är ännu mer känd som ”O Come All Ye Faithful”. King’s College i Cambridge gör den på sitt sätt; Uppsala universitet på ett annat. Häftigt är ordet, sa Bill.