När det är Lucia håller överbibliotekarien tal till medarbetarna i Carolinabyggnadens personalmatsal. I år gjorde jag min debut. Utkastet till talet hittar den nyfikne nedan, men jag misstänker att jag både la till och drog ifrån ett och annat i själva talsituationen. Den som läser skall ockå addera allt det där som hänger ihop med det levande talets framförande: kvardröjande stämning från luciatågets skönsång, nittio medarbetare samlade i den lilla matsalen, gryningsljuset över Engelska Parken, kaffe- och saffransdoft och till och med en nobelfanfar på trumpet vid prisutdelningen.

”Lucia! Kära nya medarbetare och kolleger!

Jag har nu faktiskt hunnit göra mina första hundra dagar på Uppsala universitetsbibliotek, och alla de förväntningar jag i somras hade på min nya arbetsplats har verkligen infriats. Jag har kommit till en miljö för vetenskaplig informationsförsörjning som är komplex, men där jag mötts av nya människor som står för kompetens, kollektivt ansvar, konstruktiv problemlösning och kamratlighet. Jag känner mig mycket välkomnad. Här görs ett bra jobb.

Det är mycket som sker i högskolevärlden och framför oss har vi många förändringar. Det finns åtskilliga utmaningar att stolt anta, och många kreativa frågor att försöka ge rimliga svar på. Dessa utmaningar och frågor kommer Uppsala universitetsbibliotek att klara galant, just genom vår – er – förmåga att kombinera kompetens, kollektivt ansvar och konstruktivitet. (Många ord som börjar med ”K”, som synes.)

Det är fortfarande mörkt och över Frödings grav därute ligger ett rejält duntäcke av snö. Ingen säv som susar, ingen kung liljekonvalje av dungen, ingen sol som steker hett när vällingklockan ringer ett och det är vackert väder vid Brunnskogs kyrka.

Men vintern har verkligen sina goda sidor, och vi har ju faktiskt en förhoppningsvis vilsam julhelg framför oss. Och jag har ju fått uppleva något som jag aldrig upplevt tidigare – luciatåget i boksalen och luciakaffe här uppe. Tack till er alla som på olika sätt bidragit idag.

När jag håller tal brukar jag berätta vad en äldre lundensisk forskare jag kände sa till mig: ”Bättre med ett kort och dåligt tal än ett långt och bra.” Bra sagt, men förmodligen inte helt sant. Dock skall jag inte säga så mycket mer den här morgonen. Men jag har, har jag förstått, tre plikter:

Varje år sedan 1997 utdelas det Virginska priset för bibliografiska och/eller bokhistoriska insatser med avseende med avseende på samlingarna vid biblioteket. Mottagaren utses av en tremannanämnd bestående av rektor, ÖB och äldste 1:a bibliotekarie. Nämnden har rådgjort och beslutat att tilldela docent Maria Berggren priset för 2012. Hon får priset sitt framgångsrika bokhistoriska utvecklingsarbete; för ledarskapet för Uppsalas del i Pro-bok-projektet (inklusive konferens och utställning), engagemanget i ArkA-D och arbetet i Expertgruppen för digitalisering.

För det andra vill jag varmt tack Lucia för hennes insatser. I enlighet med traditionen görs detta med en liten present.

Och avslutningsvis vill jag tacka er alla för det gångna året och önska er God Jul och ett Gott Nytt År.”