I förra veckan regnade det infrastrukturmedel över projekt och verksamheter knutna till Uppsala universitetsbibliotek. Det var Riksbankens  Jubileumsfond som presenterade sina anslagsbeslut, och det är uppenbart att den  digitala kulturarvsplattformen Alvin – utvecklad i Uppsala och driven som ett konsortium tillsammans med Lund och Göteborg – svarar mot ett behov i den svenska forskningsinfrastrukturen. Likaså är det uppenbart att digitaliseringen av unikt material behöver fortsätta. Inte minst det som finns i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar vill ut till forskarnas skärmar. Alvin omfattar nu mer än 360.000 poster.

Medel anslogs bland annat för ett projekt där digitalisering av fyrtiofem västnordiska Uppsalahandskrifter ingår. I ett annat projekt erhölls medel för att konvertera databasen ”Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden” till Alvin. Det handlar om äldre slaviskt material i ett tjugotal svenska minnesinstitutioner. Projektet påminner om vikten av att långsiktigt säkra fristående databaser. De behöver migreras in i större svenska forskningsinfrastrukturer.

En av de som verkligen skulle ha uppskattat Riksbankens Jubileumsfonds beslut är Samuel Älf, 1700-talspräst och Uppsalaforskare. På sin tid lyckades han bygga upp en fantastisk samling manuskript och tryck av latinska dikter skrivna av svenska författare, det vill säga en viktig men ofta förbisedd del av den svenska litteraturen. Älfs ambition var förstås att trycka samlingen, men det skedde aldrig. Nu äntligen fullbordas hans arbete genom att materialet görs digitalt tillgänglig. Det räcker i framtiden att gå till Alvin. Någon forskningsresa till Stiftsbiblioteket i  Linköping kommer inte att behövas.  

Digitaliseringsprojektet ”Av Gustavs hand” tror jag blir ett skolexempel. RJ anslog nästan fem miljoner kronor för att digitalt tillgängliggöra Gustav III:s privata arkiv,  ett arkiv som kungen själv bestämde skulle hamna i Uppsala. Nu är det en av universitetsbibliotekets viktigaste samlingar. Det är förstås hårt använt av forskarna, så hårt att det av bevarandeskäl har spärrats för användning. Nu kommer det att konserveras och digitaliseras i Alvin. Dessutom skall artificiell intelligens tas i anspråk för att göra Gustavs manuskript sök- och läsbara. Målet är att datorerna skall lära sig läsa kungens handstil. I projektet ingår därför forskningsinitiering. När materialet  blir möjligt att hantera digitalt kommer nämligen nya typer av frågor att kunna ställas till det. Dessutom kommer den gustavianska samlingen att användas i undervisningen på universitet. På det här sättet kopplas bibliotek, teknik, pedagogik och forskning samman – precis som det måste vara i det sammanhängande ekosystem som modern forskning är.  

Och ja, jag skulle hellre skriva Gustaf med F, men standard för bortgångna konungar är att de skrivs med V. Så för den här gången…