Månad: november 2021

Det är ändå något särskilt när en text anländer från trycket.

Idag kom universitetets inbjudningsskrift till professorsinstallationen på fredag. I den fick Carolina Rediviva äran att pryda omslaget och jag att trycka den lilla föreläsning om UUB:s 400-åriga historia som jag höll 7 oktober. Om det evenemanget har jag redan skrivit.

Lite underligt är det att trycka en text som ursprungligen var avsedd för muntligt framförande. En talad text (om man kan tänka sig sådana) är annorlunda än en skriven i rytm, ordval, komplexitet. Den behöver vara rakare, enklare, men samtidigt ha en annan slagkraft. Känslor är ofta lättare att gestalta muntligt. De passar för det levande mötet med publiken. Tal ligger närmare hjärtat. Det skrivna istället närmare hjärna och ryggrad. Ändå är de bästa skrivna texterna laddade av känsla och andning, och de bästa talen sprakande av tanke och innehåll.

Det där var allmänna funderingar om skillnader mellan skrivet och muntligt. Min egen text är inte så märkvärdig, men när den nu oförändrad hamnar på papper slås jag av att framställningen fungerar hyggligt även i tryckt form. Orsaken är nog att den högtidliga föreläsningsformen har något lite styvt och tryckmässigt över sig. Talar man i universitetsaulan så tvingar sig skriftligheten fram, trots den muntliga situationen. Kanske är man lite tråkigare när man är högtidlig. I varje fall krävs mer för att hålla intresset vid liv.

Ett festtal skulle nog vara svårare att bara trycka rakt av. Så tänker i alla fall den forne retorikläraren.

Inbjudningsskriften kommer så småningom att publiceras även i digital form. För den som är nyfiken på vad jag skrev om UUB:s 400-årsjubileum finns sistakorrekturet här.

I förra veckan regnade det infrastrukturmedel över projekt och verksamheter knutna till Uppsala universitetsbibliotek. Det var Riksbankens  Jubileumsfond som presenterade sina anslagsbeslut, och det är uppenbart att den  digitala kulturarvsplattformen Alvin – utvecklad i Uppsala och driven som ett konsortium tillsammans med Lund och Göteborg – svarar mot ett behov i den svenska forskningsinfrastrukturen. Likaså är det uppenbart att digitaliseringen av unikt material behöver fortsätta. Inte minst det som finns i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar vill ut till forskarnas skärmar. Alvin omfattar nu mer än 360.000 poster.

Medel anslogs bland annat för ett projekt där digitalisering av fyrtiofem västnordiska Uppsalahandskrifter ingår. I ett annat projekt erhölls medel för att konvertera databasen ”Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden” till Alvin. Det handlar om äldre slaviskt material i ett tjugotal svenska minnesinstitutioner. Projektet påminner om vikten av att långsiktigt säkra fristående databaser. De behöver migreras in i större svenska forskningsinfrastrukturer.

En av de som verkligen skulle ha uppskattat Riksbankens Jubileumsfonds beslut är Samuel Älf, 1700-talspräst och Uppsalaforskare. På sin tid lyckades han bygga upp en fantastisk samling manuskript och tryck av latinska dikter skrivna av svenska författare, det vill säga en viktig men ofta förbisedd del av den svenska litteraturen. Älfs ambition var förstås att trycka samlingen, men det skedde aldrig. Nu äntligen fullbordas hans arbete genom att materialet görs digitalt tillgänglig. Det räcker i framtiden att gå till Alvin. Någon forskningsresa till Stiftsbiblioteket i  Linköping kommer inte att behövas.  

Digitaliseringsprojektet ”Av Gustavs hand” tror jag blir ett skolexempel. RJ anslog nästan fem miljoner kronor för att digitalt tillgängliggöra Gustav III:s privata arkiv,  ett arkiv som kungen själv bestämde skulle hamna i Uppsala. Nu är det en av universitetsbibliotekets viktigaste samlingar. Det är förstås hårt använt av forskarna, så hårt att det av bevarandeskäl har spärrats för användning. Nu kommer det att konserveras och digitaliseras i Alvin. Dessutom skall artificiell intelligens tas i anspråk för att göra Gustavs manuskript sök- och läsbara. Målet är att datorerna skall lära sig läsa kungens handstil. I projektet ingår därför forskningsinitiering. När materialet  blir möjligt att hantera digitalt kommer nämligen nya typer av frågor att kunna ställas till det. Dessutom kommer den gustavianska samlingen att användas i undervisningen på universitet. På det här sättet kopplas bibliotek, teknik, pedagogik och forskning samman – precis som det måste vara i det sammanhängande ekosystem som modern forskning är.  

Och ja, jag skulle hellre skriva Gustaf med F, men standard för bortgångna konungar är att de skrivs med V. Så för den här gången…