Jag har beslutat att börja blogga. Jag gör det i samband med att jag nu har börjat som överbibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek, men också för att jag som litteraturvetare är nyfiken på genren.  Bloggen är varken fågel eller fisk. Den är inte muntlig och egentligen inte heller skriftlig – en bloggtext tycks ibland lika kortlivad som något skrivet i vattnet eller med en pinne i sanden. Samtidigt misstänker jag att vår tids bloggtexter kommer att ligga nåbara i olika digitala minnen i århundraden framöver.

Hur bör en blogg se ut? Den skall ha en huvudperson, och nästan alltid är denne författaren själv. Det var därför jag började båda de första meningarna ovan med jag. Den skall ha en miljö, och för mig blir detta biblioteket och Uppsala universitet. Den skall vara lagom lång och erbjuda något nytt varje gång. Nya inlägg skall komma lagom ofta. Jag tänker lite på en teve-serie. I forna tider gick dessa en gång i veckan, och även om man numera har total kontroll över sina DVD-boxar och kan se igenom en hel teve-serie på en natt är det något som gått förlorat: en viss förväntan, en gradvis och kontrollerad utveckling.

Ytterligare något har hänt. Teve-serierna saknar numera slut (Dallas) – eller  har påklistrade slut (Sopranos eller Six Feet Under). Förr liknade ofta en teve-serie en roman. Den berättade en avslutad historia.

Min ambition är att en gång i veckan lägga ut en bloggtext. Den kommer att handla om mina erfarenheter och reflexioner, men mera sällan om pågående processer inom UUB och aldrig om ”bekymmer på jobbet”. Istället blir det förmodligen ”i huvudet på en bibliotekarie”.

Gamla Dallas har sänts i 397 avsnitt och en ny serie-omgång har just börjat. Den historia som jag nu börjar kommer att ha ett slut. Jag träder in i en ny fas av mitt liv – den bloggande överbibliotekariens. Kanske blir det inte bara ett par dussin inlägg utan betydligt fler, kanhända mer än 397. Vem vet hur genrerna och förväntningarna i den digitala världen kommer att utvecklas. Min ambition är undersöka hur bloggar kan användas. Men jag lovar att det en gång framöver blir ett avslutande inlägg.

 

Smulor från mina första 8 dagar på jobbet:

UUB hade 7 september äran av ett besök av den franske ambassadören Jean-Pierre Lacroix. Tillsammans med medarbetare hade jag glädjen att visa brev ur våra samlingar av Voltaire, Pasteur, Marat,  Marie Curie och Marie Antoinette. Samtidigt.

Jag besökte BMC-biblioteket i fredags och fick höra en utmärkt biblioteksintroduktion för första terminens apotekarstuderande.

På kulturnatten höll vokalensemblen Oriana konsert i Carolina Redivivas förhall. De fyrtio sittplatserna räckte inte långt. Sammanlagt mer än hundra åhörare avnjöt det utmärkta framträdandet.