Den sista veckan har jag levt ett intensivt nationsliv. Inte så att jag hängt i barer eller bevistat klubbar och discon. Långt därifrån. Men jag har dels deltagit i det så kallade bibliotekskonventets 50-årsjubileum och dels publicerat en bok om nationernas långa historia som muntligt inriktade akademiska övningsmiljöer. Boken heter Eloquent Students och har givits ut i universitetets historiskt inriktade acta-serie.

För 150 år sedan konstaterade Carl Yngve Sahlin att fordom bildade nationerna ”hvar för sig […] en liten läroanstalt”. (Överkurs: Sahlin var med och skapade Uppsala studentkår och skulle bli mångårig professor och rektor. På universitetets baler uppvisade han ”sin allbekanta spänstighet, som var som en gummibolls.”)

Och Sahlin hade rätt. Under det gångna året har jag på lediga stunder arbetat i Carolinas härligt tysta specialläsesal och samlat material ur de cirka tusen volymer nationsarkivalier som finns i universitetsbibliotekets kulturarvssamlingar. En märklig bild av mångsidiga och intensiva övningar trädde fram: äldre studenter undervisade yngre i läroämnena, disputationer anordnades oavbrutet (och syftade förstås till att träna studenterna inför universitets offentliga disputationsprov) och tusentals orationer hölls. På 1800-talet ersattes på flera nationer de gamla övningarna av talföreningar där man diskuterade allt från dagspolitik till evolutionslära. Men allt det där kan man läsa mer om i boken. Den angelägne kan också lyssna på ett fördrag i Ihresalen (Engelska Parken) nu på onsdag kl 17.15.

Numera har nationerna inte samma roll som kompletterande utbildningsmiljöer – i varje fall inte vad gäller det rent akademiska. Helt uppenbart spelar de en viktig social och kulturell roll, och de är övningsplatser för demokrati, problemlösning, samarbete, ledarskap och entreprenörskap. De är också alldeles för lite utforskade.

Förra lördagen presenterade bibliotekskonventet sin nya bok Från samkatalog till Argus. Konventet organiserar alla de tretton nationernas bibliotek, och som bekant har dessa inte bara intressanta kulturarvssamlingar utan också kurslitteratur och viktiga läsplatser. Uppsala universitet (och dess bibliotek) har skäl att vara tacksamt mot de många akademiska miljöer som – alla på sitt sätt – bygger upp universitetslivet. Bibliotekariekonventet är 50 år men nationsbiblioteken flera hundra år gamla. Under långa tider var de centrala för litteratur- och informationsförsörjningen, i synnerhet för studenter med begränsade ekonomiska tillgångar. Från nationerna kunde kurslitteratur och mikroskop lånas, och läsesalarna höll med ett stort utbud av tidningar och tidskrifter. Ibland ger de gamla protokollen också fascinerande inblickar i striderna om vilka tidningar som ansågs lämpliga att bekosta.

Grattis till bibliotekariekonventet och nationsbiblioteken från storasyster!

Smulor från veckan som gått

UUB har haft besök från Almedalsbiblioteket på Gotland. Diskussionerna har så smått börjat om biblioteksutmaningar och -möjligheter inför samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland.

Nu har jag deltagit i möten i alla våra fyra samverkansgrupper. I onsdags träffades S-gruppen på Ekonomikum.

I fredags besökte jag Medicinska biblioteket i sällskap med sjukhusdirektör Lennart Persson. Vi fick en utmärkt introduktion i verksamheten. Tack för den.