På lördagens långflygning från Madrid till Stockholm läste jag äntligen en artikel som en klok medarbetare satte i min hand för en tid sedan. Författaren heter Lorcan Dempsey, och ämnet är bibliotekssamarbete –   ack så lätt att bejaka, åh så svårt att genomföra. Läsningen passade bra efter en tisdag med samverkanssamtal med kollegerna från Stockholm, Umeå, Lund och Göteborg, onsdag med KB, och torsdag och fredag i styrelsemöte i den europeiska biblioteksorganisationen LIBER. Imorgon tisdag är det dessutom styrgruppsmöte i DiVA, ett konsortium som har 49 medlemmar och hanterar mer än 60% av Sveriges vetenskapliga publikationsdata. DiVA hör till de goda exemplen på brett kollaborativt samarbete för gemensamt bästa.

Vad har nu denne Dempsey att säga om bibliotekssamarbete? Den korta men koncisa artikeln ligger på nätet och den intresserade kan där fördjupa sig i frågan (https://digitalcommons.du.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1409&context=collaborativelibrarianship). Här några nedslag. Dempsey konstaterar att kollaborativa strukturer och tjänster är väl beskrivna i litteraturen, men att organisatoriska och “politiska” aspekter inte uppmärksammas tillräckligt. Fyra svåra utmaningar betonar han särskilt.

För det första handlar det om den klassiska utmaning som i politisk filosofi kallas ”The collective action problem”. Detta är den förtretliga situation där alla aktörer skulle tjäna på att samarbeta men låter bli på grund av motstridiga intressen. I forskningsbiblioteksvärlden kan till exempel moderinstitutionerna vara alltför inriktade på lokala behov. Att lägga resurser på gemensamma infrastrukturer skulle då innebära lokal kontrollförlust. Dempsey påminner om hur svårt det är att lyfta blicken till systemnivå. En reflektion i sammanhanget är att det i Sverige nog inte bara är lärosätena utan också deras bibliotek som sitter fast i den kollektiva handlingens problematik – åtminstone vad gäller biblioteksfrågor. Vi bibliotekschefer är nog lite till mans rädda att släppa kontrollen om de egna resurserna.

För det andra talar Dempsey om känslan av ”both too much and not enough”. Han konstaterar att många bibliotek lägger stora resurser och mycket tid på samarbeten, men kanske ändå inte uppnår allt man hoppas på. Samtidigt inser man att ännu mer resurser egentligen skulle behöva avsättas till samarbeten för att hämta hem maximal nytta. Aktörerna ser att den samarbetsmodell som finns inte fullt ut ger de önskade resultaten. Dempsey manar till omsorgsfullare val av samarbetspartners och prioritering av samordningsområden: ”In fact, they need to collaborate more (in new areas, or with more investment to create robust services), and they need to collaborate less (become more strategic about collaboration partners).”

För det tredje menar Dempsey att biblioteken behöver tänka mer strategiskt kring samarbete, i synnerhet när det gäller nya infrastrukturella behov. Bland exemplen han ger finns digitalt bevarande och forskningsdata. Biblioteken behöver vara mer mål- och resultatinriktade. Vilken är den bästa lösningen i den ena eller andra situationen?  Kollaborativt samarbete, en köpt tjänst eller lokala lösningar? När samarbete bedöms vara den rätta vägen behöver tillräckliga och rätt avvägda resurser avsättas för att uppnå resultat på snabbast och kostnadseffektivast sätt. Vidare, säger Dempsey, behöver resurserna föras till de organisationer som bäst kan uppnå resultat. ”Again, collaboration is a strategic choice about how best to get something done.”

Dempseys fjärde utmaning handlar om avvägningen mellan samgående och självständighet. Det låter bättre på engelska: ”the trade-off between consolidation and autonomy”. Kanske öppnar de engelska begreppen för en mer mångfasetterad diskussion, men vad det handlar om är alltså spänningsfältet mellan ett system av enskilda, autonoma bibliotek och ett centraliserat, amalgamerat system.  ”Ju mer autonom bibliotekspraktiken är, desto högre är priset för koordinerad samverkan.” [Min övers.] Här kan man konstatera att det svenska biblioteksväsendet har synnerligen självständiga aktörer. Man släpper ogärna den lokala förmågan att anpassa tjänster, och man vill inte minska kapaciteten att snabbt ge vad just de egna uppdragsgivarna anses eller anser sig behöva. Dempsey hävdar att ”deep collaboration” är ovanlig i biblioteksvärlden, och att få exempel finns på breda samarbeten byggda på gemensamma infrastrukturer.

Jag ger gärna Dempsey rätt när han betonar att spänningen mellan självständighet och gemensamma, konsoliderade lösningar kräver avvägningar. Det är här som uttrycket ”trade-offs” har bättre förklaringsvärde än ”avvägningar” (jag hittar ingen bättre översättning). En ”trade-off” är ett beslut som medför en förlust i någon aspekt men ger en vinst i en annan. Något minskar och något annat ökar.  Det är viktigt, säger Dempsey, att förstå “the trade-offs” i det ena eller andra samarbetet och att förstå när det instinktiva behovet av att behålla lokal kontroll blir ett hot mot långsiktig utveckling.   

Mer finns att säga. Jag kan inte påstå att jag tycker att det svenska bibliotekssamtalet om vilka nyttor vi tillför genom det ena eller det andra samarbetet är särskilt utvecklat. Ofta saknas ett djupare strategiskt perspektiv, och vi är rätt dåliga på att beskriva och kommunicera behov och nyttor. Kanske just kommunikationen är en av kärnfrågorna: vad gör de olika kollaborativa systemen för nytta? Meningen och målen med samarbeten behöver beskrivas effektivt och övertygande.

En annan kärnfråga handlar om ledarskap. Hur och vem ser till att formulera och driva lärosätenas behov? Det finns definitivt mycket som behöver göras vad gäller samarbete, och de potentiella vinsterna är mycket stora. Men det är inte för inte som Lorcan Dempseys artikel har underrubriken ”Library collaboration is hard; effective collaboration is harder.”

Jag lär återkomma till frågan.

Källa: Dempsey, Lorcan (2019) ”What Collaboration Means to Me: Library collaboration is hard; effective collaboration is harder,” Collaborative Librarianship: Vol. 10 : Iss. 4 , Article 3. http://Dempsey, Lorcan (2019) ”What Collaboration Means to Me: Library collaboration is hard; effective collaboration is harder,”Collaborative Librarianship: Vol. 10 : Iss. 4 , Article 3.