Uppsala universitet ingår i många nätverk. Ett av dem är U4, vilket består av Groningen, Gent, Göttingen och Uppsala. Jag deltog i det senaste mötet (söndag/måndag), ty liksom som sina kolleger från de övriga lärosätena tog rektor i Uppsala med sig sin bibliotekarie. (Dessutom ingick förstås personer ur forsknings- och undervisningsverksamheten samt administrationen. Från universitetsbiblioteket reste även vår chef för kulturarvet – Per Cullhed.)
Den som reser lär sig ett och annat. Det gällde även denna resa. För mig var verkligen mötet med kolleger från universiteten i Nederländerna, Belgien och Tyskland av stort värde. Åtskilligt är likartat från bibliotek till bibliotek, vilket gör kommunikationen enkel, och samtidigt finns det avgörande skillnader i traditioner, organisation och finansieringsformer vilket gör tankeutbytet värdefullt.
Ett starkt fokus för bibliotekens kulturarvsarbete är idag digitaliseringen. Vi har hunnit en bra bit, men inte är detta så enkelt som man kan tro. Det är inte bara att ta en digital bild och ladda ner på en dator. Filer skall märkas upp, göras sökbara och lagras långsiktigt. Runt all digitalisering måste arbetsprocesser och arbetsflöden utvecklas. Återigen: det är inte så enkelt som det kan tyckas.
Men möjligheterna är enorma, och vi fyra U4-bibliotek samarbetar för att lära av varandra. Ju färre gånger hjulet uppfinns desto bättre. Workshops om digitalisering och digital infrastruktur kommer att anordnas och ett sätt att pröva vingarna i den virtuella världen vore att anordna en digital utställning med material från alla våra fyra universitet.
Därmed är rubrikens U4 förklarad. 3S återstår. Besöket i Groningen aktualiserade två av de tre S som jag nu ofta tänker på: Synlighet och Samverkan. Det tredje är Säkerhet. U4-samarbetet bidrar naturligtvis till att göra biblioteket och dess verksamhet synligt, såväl inom universitetet som nationellt och internationellt. Och synlighet och kommunikationsförmåga är nödvändiga förutsättningar för biblioteken, även om vi lever i den paradoxala situationen att vårt jobb i allra bästa fall skall vara ganska osynligt. Forskaren och studenten skall inte behöva grubbla över den långa process som leder från produktionen av tankar någon annanstans – genom juridisk och teknisk snårskog – till låntagarens bok eller digitala resurs.
Hela idén om samarbetande bibliotek bygger på insikten om nyttan av Samverkan. För mig är detta alfa och omega. Samverkan inom biblioteket, samverkan mellan biblioteket och universitetet i övrigt, samverkan med nationella och internationella vänner. Det kostar arbete men resultatet är värt det.
Det tredje S-et är Säkerhet. Här ryms allt från brukaren och personalens arbetstrivsel och trygghet till skyddet av ovärderliga kulturskatter. Rör inte min inkunabel! I alla fall inte med smutsiga händer.
Smulor från veckan som gått:
Fredagen 5 oktober lärde jag känna kollegerna från Stockholmsbiblioteken vid KI, KTH och Stockholms universitet. Trevligt folk inom biblioteksbranschen!
I torsdags deltog jag i invigningen av Nordiska Afrikainstitutets nya lokaler inne i Botaniska trädgården. Allt fler viktiga verksamheter grupperas i omedelbar närhet till Carolina Rediviva.
Under veckan har jag haft glädjen att besöka två bruksbibliotek: Carolina-biblioteket och Dag Hammarskjöld/Juridiska biblioteket. Tack till personalen som tog väl emot mig och visade sin mångskiftande verksamhet.