-But as a librarian he was ruthless!

 Citatet kommer från den brittiska filmen History Boys (som bygger på Alan Bennetts pjäs). Den man talar om är Philip Larkin (1922-1985), en av det engelska 1900-talets riktigt stora poeter. Hans dikter har en kyligt intellektuell men samtidigt kusligt känslig ton. Dikternas ton paras sedan med en bittert genomskådande livshållning. Larkin var nog ingen genomtrevlig person. Privatlivet var knepigt och uppenbarligen var han rätt alkoholiserad. Men nu står han staty i Hull.

De senaste veckorna har jag haft hans samlade dikter vid sängen och läst ett antal sidor vid hundtimmen.  De har den märkliga klangen av riktigt stor diktning – fast förankrad i vardagen men med svindlande perspektiv. Läs till exempel  ”An Arundel Tomb” eller ”High Windows”. Han har kallats ”the saddest heart in the post-war supermarket”.

Larkin var inte bara poet. Han var också chef för universitetsbiblioteket i Hull. När han tog över 1955 var biblioteket bara ”a nice little Shetland pony”, men under hans år utvecklades det till ”a frightful Grand National winner.” Man undrar lite på vilket sätt han förenade rollerna som poet och biblioteksman.

I februari 1979 skrev han en skenbart enkel dikt på bara 32 stavelser till 50-årsjubileet för Brynmor Jones Library i Hull. Det är en liten förtätad skildring av bibliotekens vardag och högre verklighet. Den hör till de sista han färdigställde och publicerade.

New eyes each year

Find old books here,

And new books, too,

Old eyes renew;

So youth and age

Like ink and page

In this house join,

Minting new coin.

Man undrar alltså en del över denne rätt förtvivlade  poet. Under många decennier höll han noga reda på sina manuskript och förde systematiskt över sina utkast till ordentligt daterade maskinutskrifter, allt eftersom de färdigställdes. Plågan i dikterna får en särskild färg när man tänker på hans noggranna vård av sina manuskript.

Som bibliotekarie var han tydligen obarmhärtig.

 

Smulor från veckan som gått:

Jag har besökt Ångströmbiblioteket – nu under spännande ombyggnad.

Ridinstitutionen vid universitetet förbereder sitt 350-årsjubileum. Det är ett knappt år dit, men jag har fått tillfälle att se delar av det fantastiska bildmaterial som UUB:s Kart- och Bild-avdelning har. Fina hästar.

Lyssnade i fredags till inspirationsföreläsning om bemötande. Gav åtskilligt intressant att fundera över.