Månad: juli 2017

Dörrar

Vad är detta? Det ser ut som Carolina Rediviva i färg och stil, men ändå känns inte huset igen. Men det finns en historia.

I de inre delarna på Carolina Rediviva står en skör gammal arkitekturmodell från 1830-talet. Den föreställer just Carolina Rediviva och är en deposition från Nordiska museet. Modellbyggaren hette C.N. Sköld och hans modell kan beses på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-80994  Den gjordes medan byggnaden uppfördes, men då var huset betydligt mindre än nu (även om man från staden inte ser någon skillnad). Från luften är Carolina idag en kvadrat. Fram till 1960-talet var huset snarare ett H och när det byggdes ett T med en väldigt kort stapel. Ett besök på Google Maps rekommenderas. Satellit-bilden är instruktiv.

Den korta stapeln på T:et var det trapphus som fanns på västra sidan mot Carolina-parken. Det är detta mäktiga trapphus som syns på modellbilden ovan, och det är i det trapphuset som studentsångarnas berömda trappmarsch företogs innan universitetshuset byggdes och Carolina inte så långt därefter byggdes om.

Idag har Carolina en tydlig entré. Den vetter mot staden och Drottninggatan. Tyvärr är kontakten med Carolinaparken betydligt svagare, men den gamla modellen påminner om att det var annorlunda förr. Det är faktiskt så att vissa av träden i Carolinaparken lär vara kvar från den ursprungliga allé som ledde mot trapphuset på baksidan.

Jag råkade skriva att Carolina har en tydlig entré. Just nu är det inte ens så, eftersom det pågår stora och spännande byggenskaper i huset. Den stora ingången kommer inte att öppnas igen förrän 2019. Under tiden fungerar dörren på norra gaveln som huvudentré.  Den dörren finns förstås också på den gamla modellen. Är det något som är viktig i en biblioteksbyggnad så är det förstås dörrar. Utan sådan blir det inget tillgång till kunskapsmassorna. Det gäller både i den analoga och den digitala världen.

Om Carolina i myt och verklighet

Inte visste jag att det under Carolina Rediviva finns en stenhäll. Och att det i den stenhällen finns det en  urgröpning. Och att i den urgröpningen finns det ett skrin. Och att i det skrinet finns det mynt. Och att de mynten lade Carl XIV Johan själv dit när han tog första spadtaget en vacker junidag 1817.

Medan Uppsala universitetsbibliotek om några år fyller hela 400 år är alltså dess praktbyggnad Carolina en ung dam på bara 200 vårar.

Sedan 1817 har byggnaden varit blickfånget i Uppsala och en fixpunkt i stadens mytologi. I nyaste numret av Biblis har  Peter Ejewall  publicerat ett montage av  citat om 200-åringen. Artikeln är också publicerad Open Access på DiVA:  http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1121352  Som Ekelöf-kännaren och Carolina-medarbetaren Ejewall själv säger: ”Tag och läs”.

De eleganta fotona i artikeln har tagits av Magnus Hjalmarsson, också han Carolina-medarbetare.

Johan Ways Carolina-bild från 1842 finns i Alvin http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-90918