Månad: augusti 2015

Sju oroande perspektiv

Det finns mycket att fundera över när det gäller universitetsbibliotekens framtid.
När jag var relativt ny som överbibliotekarie anordnade Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala ett seminarium, där jag och riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg gav vår olika bilder av förändringar och utmaningar inom bibliotekssektorn. Efteråt blev det ett mycket spännande samtal där erfarna forskare från olika delar av Uppsala universitet fick chansen att reflektera över bibliotekens utveckling. Jag tror många fick åtskilliga nya tankar kring en sektor, som mer – och tidigare – än andra radikalt förändrats av digitaliseringen.

Kungl. Vetenskapssamhället utger en skriftserie, och jag blev i höstas ombedd att ta fram stolparna från mitt föredrag 2013 och utarbeta en aktualiserad artikel om tillståndet inom forskningsbiblioteken. Artikeln skrevs veckorna efter nyår, faktiskt på olika bibliotek i Rom, av alla ställen. I somras nådde boken pressarna och finns numera även tillgänglig på nätet. Den som till äventyrs är intresserad av vad överbibliotekarien i Uppsala tänker om biblioteksväsendets utmaningar rekommenderas därför att läsa ”Sju oroande perspektiv”. Den finns fritt tillgänglig  på DiVA-plattformen genom http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257584

Och vilka är då de sju oroande perspektiven?

1) Den svenska biblioteksvärlden – en gång så väl sammanhållen – hotas av splittring.
2) Avståndet riskerar att öka mellan forskning och bibliotekarieprofession.
3) Digitaliseringen ersätter inte det fysiska biblioteket. Istället är utmaningen att hantera två bibliotek – ofta med mindre resurser än man hade när man skötte ett.
4) Kunskap riskerar att låsas in genom licenser etc.
5) Mediakostnaderna skenar och nya finansieringsformer behövs av t.ex. Open Access.
6) Digital gruvdrift försvåras och behoven av stora och välfungerande repositorier/databaser ökar.
7) De fysiska bibliotekslokalernas betydelse för högre studier och forskning riskerar att underskattas.

Min förhoppning är förstås att uppsatsen skall uppfattas som något av en debattskrift, och jag har redan noterat att den laddats ner flitigt och citerats i bloggosfären.

I Tübingen

tubingen

Sommaren har varit bra. Inte minst för den som fick några dagars kringresande i södra Tyskland. I samband med en  konferens i Tübingen passade jag på att besöka universitetsbiblioteket och blev gästfritt mottagen av dess chef, Marianne Dörr. Tübingens universitet är två dagar yngre än Uppsalas, men jag vågade inte fråga om även biblioteket skapades redan 1477. I Uppsala inrättades ju inte biblioteket förrän 1620/21. Hur som helst är Tübingens universitetsbibliotek en vördnadsvärd gamling i bibliotekskretsar och det var därför intressant att se hur dagens verksamhet ser ut. Uppsalas och Tübingens universitetsbibliotek tycks i mycket rätt lika – rika äldre samlingar, ungefär lika många anställda och likartad ekonomisk omslutning.

Modell av de fyra sammanlänkade huskropparna i Tübingens universitetsbibliotek.

Modell av de fyra sammanlänkade huskropparna i Tübingens universitetsbibliotek. Den äldre huvudbyggnaden till höger i förgrunden.

I två timmar visade Marianne mig runt i de stora lokalerna, och det jag framför allt slogs av var att mycket av det som vi nu är på gång att göra i Carolina-byggnaden redan var genomfört i Tübingen.  Ingen garderob, ingen  bevakad entré. Delar av samlingarna och vissa äldre kataloger har flyttats till magasin för att ge ytterligare plats till arbetsbefrämjande läsplatser. Variationen av studieutrymmen och grupparbetsplatser är stor. Den gamla läsesalen är intakt och används. Äldre representationsrum brukas när universitetet får fina gäster. Precis som i Uppsala finns en särskild specialläsesal för rariteterna.

En riktig framgångshistoria är det nu fyra år gamla kafét. Uppenbarligen fyllde detta ett viktigt socialt behov. Och kanske bidrar det också att bibliotekskaféts espresso var alldeles  utmärkt. juli augusti 2015 119juli augusti 2015 121